Dramadokumentär om häxprocesser på medeltiden. Filmen är mycket ambitiös och påkostad, men samtidigt rätt överdriven. Den skildrar hur vid ett tillfälle alla kvinnor i en hel stad anklagas och döms för häxeri, vid ett annat tillfälle hur ett helt nunnekloster grips av demoner, och påstår i en textskylt att åtta miljoner människor avrättades anklagade för att vara häxor. Inte särskilt historiskt korrekt, för häxprocesserna skedde i huvudsak efter medeltiden, och nådde sin höjdpunkt 1560–1630, och i själva verket var det totalt cirka 50.000 i hela Europa, eller som allra högst 80.000, som avrättades.
Filmen beskriver hur man med tortyr, utpressning och falska löften fick de anklagade att erkänna i stort sett vad som helst, trots att de var helt oskyldiga, men driver samtidigt tesen att vissa – eller kanske många – faktiskt hade olika psykiska tillstånd som tvångstankar och tvångshandlingar som tolkades som påverkan från demoner och djävulen, och att det alltså fanns en sanning bakom ändå. Den slutar med att jämföra hur vi idag – alltså på 1920-talet – hanterar dessa symptom. Att vi istället för att bränna dem på bål som häxor spärrar in dem på anstalt som "hystericor". Här blir det lite oklart vad regissören egentligen vill säga. Tyckte han att det var bra att "hystericor" behandlades så, eller menade han att 1920-talets syn på psykisk sjukdom var lika fel ute som medeltidens? I vilket fall är det alltid en speciell upplevelse att se hur man i historisk tid berättar om en ännu äldre historisk tid.
Det är överraskande hur tekniskt avancerad filmen är, med drömsekvenser, dubbelexponeringar, stop motion, modellbyggen, masker, och en för sin tid väldigt snabb klippning. Kopian vi ser är extremt välbevarad och scannad i hög upplösning. Man ser varje detalj i skådisarnas ansikten på ett sätt man inte är van vid för 100 år gamla filmer.
Av Anders Hultman, november 2024.
< Förra filmen |
Nästa film >
Till listan över filmer