<<< Förra avsnittet | Innehåll | Nästa avsnitt >>> |
Client-side scripts kan bland annat användas för att dynamiskt ändra innehållet på webbsidan (lägga till text, byta ut bilder etc), processa formulärinnehåll (fylla i formulärfält beroende på värdet i andra fält, kontrollera att ifyllda värden ligger inom ett tillåtet intervall etc), göra dialogrutor som kommer upp när användaren klickar på en knapp, skriva saker i webbläsarens statusrad (det utrymme som normalt används för att visa pågående inladdning samt vart länkar leder), låta webbsidan förändras när användaren för musen över vissa ytor på sidan etc.
HTML-specifikationen medger att man lägger in eller anropar program skrivna i vilket programmeringsspråk som helst, men för att programmet ska kunna köras krävs att användarens webbläsare har stöd för det språk som används. Exempel på programmeringsspråk som används i detta sammanhang är Javascript, Vbscript och Tcl.
En varning kan vara på sin plats här: de webbläsare som stöder Javascript har var och en sin egen uppfattning om hur språket skall tolkas, och alla olika versioner av dem (Windows, Macintosh, Unix etc) har sin egen uppsättning programfel. Så bered dig på mycket testande; ett Javascript som fungerar utmärkt i en webbläsarversion kan göra att en annan webbläsare och/eller användarens dator låser sig.
Javascript är inte detsamma som Java.
Man kan lägga in scriptet i HTML-koden, då skriver man
<SCRIPT TYPE="text/javascript">Man kan också anropa ett script i en annan fil med
...javascriptets kod och kommandon...
</SCRIPT>
<SCRIPT TYPE="text/javascript" SRC="http://www.firma.se/script/allan">Notera att man måste ange vilket scriptspråk som används med TYPE. Som värde till TYPE anges en giltig mediatyp, i detta fall "text/javascript". Tidigare var det vanligt att man angav scriptspråket med attributet LANGUAGE istället för TYPE, men detta rekommenderas inte, eftersom de värden som LANGUAGE kan ha inte är standardiserade.
</SCRIPT>
De händelse-attribut som finns är onload, onunload, onclick, onbdlclick, onmousedown, onmouseover, onmousemove, onmouseout, onfocus, onblur, onkeypress, onkeydown, onkeyup, onsubmit, onreset, onselect och onchange.
Om man till exempel vill att ett script ska köras när muspekaren rörs över en bild lägger man in scriptet med attributet onmouseover till <IMG>-koden. Om man vill att ett annat script ska köras när muspekaren rörs bort ifrån bilden lägger man in detta med attributet onmouseout.
Ett exempel på en vanlig tillämpning är att styra vad som kommer visas i statusraden längst ner i webbläsarfönstret när användaren pekar på en länk (men inte klickar). Man lägger då in onmouseover som ett attribut till styrkoden <A HREF>:
<A HREF="kaka.html" onmouseover="window.status='Allan tar kakan'; return true">Länktexten</A>När man för muspekaren över länktexten kommer texten "Allan tar kakan" visas i statusraden istället för den vanliga informationen om vart länken leder.
Webbläsare som inte stöder client-side scripts alls kommer förmodligen att visa script-koden mellan <SCRIPT> och </SCRIPT> som text på webbsidan. För att undvika detta så kan man använda kommentarskoder för att dölja koden för dessa. Kommentaren börjar med <!-- som vanligt. Denna kod bör stå ensam på raden. Kommentaren ska sluta med -->, men för att inte den koden ska tolkas som att den ingår i scriptet så måste den föregås av script-språkets kommentarskod. För Javascript är den //, dvs kommentaren slutar med en rad med koden // -->. Andra scriptspråk använder andra kommentarsmarkeringar.
Läs mer om client-side scripts här
Läs mer om Javascript hos Monkeytoys, Netscape eller Bellevue Community College
<<< Förra avsnittet | Innehåll | Nästa avsnitt >>> |