Ljud och film

Förutom text, stillbilder och animerade GIF-bilder går det även att ha ljud, film och andra typer av animeringar på sin webbsida. Precis som för bilder finns det en mängd olika filformat för ljud och film som alla har sina olika egenskaper och kompromisser mellan kvalitet och filstorlek. Tyvärr finns det inget "universellt" filformat som man kan vara någorlunda säker på att de flesta användares datorer och program kan hantera, som GIF för stillbilder. Dessutom så kan inte alla datorer alls spela upp ljud.

De vanligaste ljudfilsformaten på webben idag är Sun Audio (filerna slutar på .au eller .snd), Windows WAVE (filerna slutar på .wav) och Apples Audio Interchange File Format (filerna slutar på .aif, .aiff eller .aifc). Andra format som förekommer är Soundblaster VOC, Amiga IFF, Amiga MOD, MIDI och MPEG.

De vanligaste filmfilsformaten på webben idag är Apples QuickTime (filerna slutar på .qt eller .mov), MPEG från Moving Pictures Expert Group (filerna slutar på .mpeg, .mpg eller .mpe) och Windows Audio-Video Interleaved (filerna slutar på .avi). Ett annat format som förekommer är Autodesk FLI/FLC animation som lämpar sig speciellt för dataanimerade filmer (filerna slutar på .flc eller .fli).

Länk till ljud eller film

Det traditionella sättet att spela ljud eller visa film på en webbsida är att göra en vanlig länk med <A HREF="ljudfil.au">. Länken leder till en ljud- eller filmfil i lämpligt format som hämtas till webbläsaren när användaren klickar på länken. Webbläsaren lämnar då över filen till en s.k. helper application, ett annat program i användarens dator som kan spela ljudet eller visa filmen. Detta kräver alltså att användaren dels har ett sådant program som kan hantera denna filtyp, dels att hon ställt in sin webbläsare riktigt.

Ifall man har länkar till ljud- eller filmfiler på sin sida kan det vara en bra idé att också tala om vilket hjälpprogram som användaren behöver (både för Windows, Macintosh och Unix) samt erbjuda en länk till ett filarkiv där man kan hämta detta program.

Tänk också på att se till att servern skickar dina ljud- och filmfiler med rätt mediatyp angiven (ställs in i serverns inställningar), annars vet inte användarens webbläsare hur den ska hantera dem.

Ljud eller film på själva sidan

Med de nyare versionerna av de populära webbläsarna kan man placera ljud och film som integrerade delar på själva webbsidan, precis som med vanliga stillbilder. För varje ljud på en sida lägger webbläsaren då ut en start-, en paus- och en stoppknapp samt en volymkontroll, och filmer visas i en ruta med motsvarande kontroller under eller vid sidan om.

Vissa ljud- och filmformat kan webbläsaren själv hantera på detta sätt, för andra krävs att användaren har en s.k. plug-in installerad. Om rätt plug-in inte finns installerad kan en del webbläsare själva ge förslag på vilken plug-in användaren måste skaffa, men även här kan det vara en bra idé att erbjuda en länk till ett filarkiv där man kan hämta en lämplig plug-in. Även här måste du se till att servern skickar dina ljud- och filmfiler med rätt mediatyp angiven.

För att lägga in ljudet eller filmen på webbsidan använder man styrkoden <OBJECT>. Till <OBJECT> lägger man diverse attribut som styr hur ljudet eller filmen presenteras på sidan, samt information som den plug-in eller yttre program som ska spela upp filen behöver för att fungera riktigt. Exempel på dessa attribut är codebase, classid, codetype, data, type, declare, standby och align. Om uppspelningsprogrammet behöver mer information kan den ges med attributen name, value, valuetype och type till styrkoden <PARAM>. Exakt hur man gör beror på det ljud- eller filmfilsformat samt det uppspelningsprogram som används. Mer information brukar finnas hos de företag som tillverkar konverterings- och uppspelningsprogram för de olika formaten.

Om webbläsaren inte kan hantera den datatyp som anges i en <OBJECT>-kod kommer den att försöka visa det som finns mellan <OBJECT> och </OBJECT>. Mellan start- och slutkod kan man då lägga underordnade <OBJECT>-koder för att erbjuda samma innehåll i olika format:

<OBJECT CLASSID="TheEarth.py">
<OBJECT DATA="TheEarth.mpeg" TYPE="application/mpeg">
<OBJECT SRC="TheEarth.gif">
Jorden sedd från rymden.
</OBJECT>
</OBJECT>
</OBJECT>

I detta exempel kommer webbläsaren i första hand att visa en animation skriven i programmeringsspråket Python. Om webbläsaren inte kan det, visas en MPEG-film istället. Kan webbläsaren inte det heller, visas en GIF-bild, och går inte ens det så visas texten.

Netscapes metod

Netscape version 3 och 4 stöder <OBJECT> endast i begränsad omfattning. Netscapes metod är istället att man lägger in ljud- och filmfiler med <EMBED>. Man kan lägga in ett alternativt innehåll för de webbläsare som inte stöder <EMBED> mellan styrkoderna <NOEMBED> och </NOEMBED>.

Till <EMBED> lägger man olika attribut som styr hur ljudet eller filmen presenteras på webbsidan. Vissa, som WIDTH och HEIGHT används av Netscape självt för att styra hur ljudets eller filmens ruta på webbsidan ska se ut, medan andra attribut vidarebefordras till den plug-in som hanterar filen. Vilka attribut som kan användas beror på den plug-in som används för just detta filformat. Några av de vanligaste är:

SRC="URL": Adressen till ljud- eller filmfilen. Anges som relativ eller absolut adress, på samma sätt som alla andra URL:er.
AUTOSTART="TRUE": gör att ljudet/filmen börjar spelas upp automatiskt så fort det har laddats in. Anges inte AUTOSTART, eller sätts AUTOSTART="FALSE" laddas ljudet/filmen in, men spelas inte upp förrän användaren klickar igång det.
CONTROLS="CONSOLE | SMALLCONSOLE | PLAYBUTTON | PAUSEBUTTON | STOPBUTTON | VOLUMELEVER": anger vilken typ av kontrollpanel som ska synas. Om CONTROLS inte anges visas en CONSOLE.
HIDDEN="TRUE": gör att ingen kontrollpanel visas, och att ljudet spelas som ett bakgrundsljud. Undvik att kombinera detta med oändlig loopning av ljudet.
LOOP="TRUE": gör att uppspelningen börjar om från början när filmen/ljudet är slut. Uppspelningen fortsätter tills användaren klickar på stopp eller lämnar sidan. Anges inte LOOP, eller sätts LOOP="FALSE" spelas ljudet/filmen upp en gång. För ljudfiler kan man även ange en siffra, till exempel LOOP="5", vilket gör att ljudet spelas upp det antalet gånger i följd.
WIDTH="n" och HEIGHT="n": anger storleken på ljuduppspelningens kontrollpanel (start- och stoppknapparna) eller på filmrutan. n anges i pixlar. Standardstorleken på en CONSOLE är 144x60. Standardstorleken på en SMALLCONSOLE är 144x15. Standardstorleken på en VOLUMELEVER är 74x20. Standardstorleken på en ljudknapp är 37x22. Vanliga storlekar på filmer är 90x120, 120x160, 180x240 och 240x320.
ALIGN: bestämmer hur text flyter runt ljudkontrollerna eller filmrutan. ALIGN fungerar på samma sätt här som inom styrkoden <IMG>.
STARTTIME="min:s" och ENDTIME="min:s": anger var i en ljudfil som uppspelningen ska börja respektive sluta. Anges inte STARTTIME eller ENDTIME så spelas ljudet upp från början till slutet.
VOLUME="50": anger ett ljuds uppspelningsvolym i procent. Värdet ska vara mellan 0 och 100. Om VOLUME inte anges spelas ljudet upp med tidigare systeminställning.

Om man har flera <EMBED>-koder med lösa kontrollobjekt (start-, och stoppknapp, volymreglage etc) som alla ska kontrollera samma ljud så sätter man attributet MASTERSOUND i den <EMBED>-kod som innehåller ljudet, och i alla de <EMBED>-koder som hör ihop sätter man NAME-attribut med samma namn. Om ett volymreglage ska kontrollera flera NAME-grupper (eller systemvolymen) används NAME="MASTERVOLUME". Några exempel:

<EMBED SRC="filmer/lokal.mov" WIDTH="200" HEIGHT="150">
<EMBED SRC="melodi.wav" WIDTH="144" HEIGHT="60" AUTOSTART="TRUE" LOOP="TRUE">
<EMBED SRC="vd-tal.aif" AUTOSTART="FALSE" VOLUME="100" WIDTH="144" HEIGHT="60" CONTROLS="CONSOLE">

Ljud i andra webbläsare än Netscape

Microsoft Internet Explorer kan spela bakgrundsljud med den egna styrkoden <BGSOUND SRC="allan.wav">. Nyare versioner av Mosaic stöder koden <SOUND SRC="allan.wav">. Dessa koder anges varsomhelst i <BODY>-delen av dokumentet.

En annan variant som fungerar för alla webbläsare som stöder omdirigering med <META HTTP-EQUIV> är att i <HEAD>-delen av dokumentet lägga <META HTTP-EQUIV="Refresh" CONTENT="0; URL=ljudfil.wav">. Detta gör att webbläsaren direkt efter att sidan laddats in hämtar ljudfilen.

Läs mer om Netscapes ljud-plug-ins och film-plug-ins
Läs mer om olika ljudformat här
Läs mer om MPEG här
Läs mer om QuickTime här
Läs mer om Autodesk FLI/FLC här

RealAudio, RealVideo, Vivo och Streamworks

Med de metoder som beskrivits ovan så börjar uppspelningen av ljudet eller filmen först när hela filen förts över till användarens dator. Detta kan ta lång tid eftersom ljud- och filmfiler ofta är stora. Därför finns det även metoder för att spela upp ljudet eller filmen i realtid allteftersom den kommer över nätet, s.k. streaming audio respektive streaming video. De mest använda är RealAudio och Streamworks för ljud, och RealVideo och Vivo för film.

RealAudio och RealVideo fungerar så att ljud- eller filmfilen levereras av ett separat serverprogram. Från webbsidan har man en <A HREF>-länk till en s.k. metafil som innehåller adressen till RealAudio-servern. Webbläsaren lämnar över adressen till ett hjälpprogram som själv tar kontakt med RealAudio-servern. Den fortsatta kontakten dem emellan sker alltså inte via webbläsaren, och inte ens via HTTP, utan via en egen kanal över nätet, som är mer avpassad för streamad media.

Streamworks, som är en konkurrerande teknik, fungerar på liknande sätt.

Vivo-filmer kräver ingen speciell server, utan kan levereras av den vanliga webbservern. En fördel med detta är att man slipper ha en speciell server installerad.

Läs mer om RealAudio och RealVideo här
Läs mer om Streamworks här
Läs mer om Vivo här

<<< Förra avsnittet Innehåll Nästa avsnitt >>>